Borg måste sänka införselkvoterna

Idag har jag en debattartikel om införselkvoterna i Västerviks Tidning. I den kräver jag att Anders Borg och den svenska regeringen under ordförandeskapet ska arbeta för att sänka införselkvoterna (eller mer formellt, de "indikativa nivåerna") för alkohol inom EU.

Den förändringen beställdes av Europaparlamentet i november, så det finns ett stöd för förslaget där. Sänkta införselkvoter är också ett sätt att skydda medlemsländernas rätt att föra en alkoholpolitik anpassad till den egna situationen och de egna medborgarnas önskemål.

Artikeln har också varit publicerade i Enköpings-Posten, men den tidningen publicerar inget på nätet.

Läs också mitt tidigare inlägg på denna blogg: Europaparlamentet på rätt väg

Kronan ger draghjälp

Lyssnade idag på ett intressant föredrag av Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv, som var i Enköping och talade till företagare och andra under rubriken Våga vägra lågkonjunktur – Hur möter vi framtiden i den globala konkurrensen? Han såg en hel del positiva tecken: obalanserna i världsekonomin håller på att rättas till, inflationen sjunker snabbt och räntorna sänk. Han mhade också önskemål, bland annat att regeringen skulle försöka få fart på kreditgivningen också utanför banksystemet och att finanspolitiken borde hjälpa till, men med sådant som långsiktigt är bra för ekonomin, inte tillfälliga stimulanser.

Under frågestunden kom också frågan om Sveriges val av valuta upp. Även om Fölster fortfarande vill se en svensk anslutning till euron, konstaterade han att kronan ger "draghjälp" i lågkonjunkturen.

Det tål att sägas många gånger - att euron stigit så kraftigt är inte till fördel för de länder som har euron som valuta. När denna lågkonjunktur väl är över, ska det bli intressant att se beräkningar på hur många arbetstillfällen och hur många företag som räddades tack vare att svenska folket röstade nej till anslutningen till EMU:s tredje steg.

Tossiga tulpantokerier

EU:s institutioner vill gärna bli populärare hos unionens medborgare. Ett sätt är att propsa på att det alltid när EU bidrar med pengar ska finns med en Europaflagga och uppgift om att aktiviteten eller kampanjen är (del)finansierad av EU-pengar - det vill säga skattepengar som medborgarna via medlemsstaterna betalt in till unionen.

En sådan strategi förutsätter att pengarna används på ett sätt som medborgarna uppfattar som klokt. Just nu används dina och mina skattepengar för att finansiera en kampanj för att vi ska köpa tulpaner! Tidigare har EU-parlamentet ställt sig bakom ett program för att dela ut gratis frukt i skolorna. Tydliga exempel på att det går att spara pengar i EU:s budget!

Som EU-parlamentariker kommer i varje fall jag att jobba för att det blir slut på EU:s tossiga tulpantokerier!

Läs mer om tulpantokerierna på Marie Wickbergs blogg och Resumes hemsida.

Hur öka valdeltagandet?

Två veckors vintersemester och en hel del läsande, bland annat valanalyser av tidigare EP-val, både svenska och andra. Intressant, bland annat att det svenska EP-valet handlar mer om Europapolitik än i de flesta andra EU-länder. Frågan som är kvarstår efter läsandet är tydlig - hur ska vi som kandidater bidra till att de väljare som hittills valt att inte utnyttja sin rösträtt gör det den 7 juni?

Sverige väl rustat - debattartikel

Idag har jag en debattartikel publicerad i Norra Västerbotten. Där beskriver jag hur Sverige, tack vare regeringen och folkomröstningsbeslutet att behålla kronan, står väl rustat inför den ekonomiska krisen

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, euron, finanskris

Sverige bäst i Europa?

Det nya insatser som regeringen presenterade idag innebär, tillsammans med det som redan presenterats i budgeten, att svenska staten stimulerar ekonomin med 40 miljarder kronor nästa år. Tillsammans med Riksbankens rekordsänkning av räntan och en kronkurs som stärker svenska företags konkurrenskraft, ger det hopp inför nästa år. Sverige har kanske de bästa förutsättningarna i Europa att gå stärkt ur finanskrisen.

Regeringen åtgärder har också rätt fokus – det handlar inte om kortsiktiga utgiftsexplosioner, utan insatser som visserligen ger resultat snabbt, men som framför allt bygger för framtiden.

• Mer pengar till underhåll av infrastruktur ger jobb snabbt och bidrar till allt från att tjälsäkra vägar till att förbättra punktligheten i pendeltågstrafiken.
  
  
• ROT-avdrag gör att fler får möjlighet att göra investeringar i till exempel fönterbyta och bergvärme, samtidigt som det gynnar företagare som jobbar schysst och betalar sina skatter.
  

Självklart kan det behövas mer, diskussioner pågår med fordonsindustrin och det finns en stor osäkerhet för kommuner och landsting inför 2010. När det gäller kommuner och landsting är det nödvändigt att regeringen ser till att de inte tvingas till drastiska kortsiktiga neddragningar för att klara balanskravet. Kommunerna får ju inte som staten använda sig av tidigare års överskott för att möta underskott i dåliga tider.Ett sådant besked behövs från regeringen redan i vår.

Föga förvånande är dock att oppositionen är kritisk. Tomas Östros efterlyser satsningar på småföretagen. Vilka tror han det blir som får göra alla ROT-jobb på villor runt oim i landet nästa år: NCC och Skanska?

Läs mer: Regeringens information (pdf), Anders Flanking, SvD, Dagens Industri,Fredrick Federley,

Läs även andra bloggares åsikter om finanskris, regeringen, centerpartiet

Bra räntesänkning - bra med kronan

Riksbanken sänkte idag styrräntan till 2,0 procent. Riksbankens aggressiva sänkning av reporäntan är bra för den svenska ekonomin.

Den kraftiga sänkningen kommer att vara ett föredöme för andra centralbanker, sa Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Mercant Banking till TT.

Senare under dagen meddelade också den Europeiska centralbanken, ECB, och Bank of England att de sänker sina styrräntor. Sänkningarna var väntade, även om Riksbankens sänkning var betydligt kraftigare än förväntat.

Utveckling visar på fördelarna för Sverige att inte vara en del av euroområdet. Den svenska styrräntan är nu lägre än räntan i euroområdet, som efter ECB:s sänkning idag ligger på 2,5 procent.

Under den finansiella oron har dessutom dollarn och euron stärkts kraftigt i förhållande till andra valutor, bland annat kronan och pundet. Detta kan naturligtvis kännas tungt för den som ska resa på semester, men för en hårt drabbad svensk industri är det trots allt positivt. En av marknaden lägre värderad krona ger lägre priser på världsmarknaden för svenska produkter.

De som förespråkar euron med hänvisning till den ekonomiska krisen, bör försöka förklara hur svensk ekonomi och svenska jobb skulle klara sig bättre om vi gick in i 2009 med högre ränta och högre exportpriser.

Läs mer här: Riksbanken, SvD, DN, BBC, Reuters
Läs också Håkan Larssons kommentar: Bravo Riksbanken!

Läs även andra bloggares åsikter om räntesänkning, euro, EMU, Riksbanken, finanskris, centerpartiet